Het ouderschap laat sporen na *** Föräldrarskapet sätter sina spår

Op een Zweeds forum stelde zich onlangs iemand de vraag waaraan je nu eigenlijk merkt dat je mama of papa geworden bent. Goeie vraag! Hierbij alvast een aantal zaken die voor ons erg confronterend zijn:

- Je hebt al lang niet meer de ambitie om er volledig vlekkeloos bij te lopen. ‘Bijna proper’ is al heel bevredigend.
- Je kan je niet meer herinneren wanneer je nog eens 6 uur aan een stuk doorgeslapen hebt.
- Het is de normaalste zaak van de wereld om op de WC te zitten met de deur open, of met gezelschap.
- Wanneer je dan toch eens 4 minuutjes privacy en rust krijgt op de WC, beschouw je dit als een intens moment van ontspanning.
- Je betrapt er jezelf op dat je het winkelkarretje in de supermarkt zachtjes heen en weer duwt, alsof het de kinderwagen is.
- Je staat met de mond vol tanden wanneer collega’s je op maandagochtend vragen wat je in het weekend allemaal gedaan hebt.
- Je belt vrienden op zaterdagochtend om 9u, en bent verrast dat ze nog slapen.
- Je bent verwonderd wanneer er iemand je na 21u nog belt.
- Je krijgt een paniekaanval wanneer het eet- en slaapritme waar je al weken naar streeft met een uurtje wijzigt.
- Je merkt dat je vrouw rondloopt met slechts 1 onthaard been...

Herkenbaar voor iemand? Of gaat het helemaal de verkeerde kant op met ons?

Maarten en Elli

PS: er staan sinds gisteren wat nieuwe foto’s in Imke’s fotoalbum

*************************************************************

På ett svenskt forum ställde någon sig frågan när man egentligen märker att man blivit mamma eller pappa. Bra fråga! Här neden kommer ett par saker som är väldigt konfronterande för oss. Du märker att du är mamma och pappa när...

- du inte längre kräver att det du har på dig ska vara rent. Inte SÅ fläckigt duger bra
- du inte kan minnas när du senast sov mer än sex timmar i sträck
- du tycker att det är fullständigt normalt att gå på toa med sällskap eller öppen dörr....
- du tycker 4 minuter bajsning på toan är egen-tid...
- du rullar kundvagnen i mataffären fram och tillbaka, fram och tillbaka...
- du står lika svarslös varje gång du får frågan om vad du gjort i helgen...
- du ringer upp en kompis kl 9 på lördagsmorgonen och förvånas över att dom fortfarande låg och sov
- du blir överraskad om någonn ringer efter klockan 21 på kvällen
- man får panik om ät och sov rutinerna man så slaviskt har organiserat, råkar brytas med en timme eller så....
- du märker att din tjej springer runt med bara ett rakat ben...

Någon som känner igen sig? Eller börjar det spåra ut här oss?

Maarten och Ellinor

P.S. Sen igår är där nya foton i vårt webalbum